Installera Syncthing

Vad Syncthing är

Syncthing håller mappar likadana på flera datorer. Lägger någon en fil i företagets mapp dyker den upp hos de andra, utan att passera någon molntjänst på vägen. Datorerna pratar direkt med varandra, och innehållet är krypterat under transporten. Programmet är gratis och öppen källkod.

Skillnaden mot en molntjänst är var filerna ligger. Här ligger de på era egna datorer, allihop, hela tiden. Det betyder att ni kommer åt dem utan internet, att ingen tjänst kan stänga kontot mitt i mässveckan, och att det inte finns någon lagringsgräns annat än hårddisken. Det betyder också att det bara fungerar när minst två av era datorer är igång samtidigt.

Installation på Windows

Projektet självt levererar en zip-fil med programmet i, utan installationsguide och utan ikon i aktivitetsfältet. Det fungerar, men det är ovant. På nedladdningssidan syncthing.net/downloads listar projektet därför två tillägg som gör Windowsversionen normal att använda: Syncthing Windows Setup, som är en riktig installationsfil, och SyncTrayzor, som lägger programmet i systemfältet nere till höger och startar det med datorn. Originalprojektet är numera arkiverat, så leta upp den vidareutvecklade forken (samma namn, ny underhållare) som Syncthing själva länkar till.

Ta ett av dem om ni inte är vana vid terminalen. Båda underhålls av andra än Syncthings egna utvecklare, vilket står öppet på nedladdningssidan, och båda hämtar samma Syncthing i botten.

Installation på Linux Mint

Använd projektets eget paketarkiv, så uppdateras Syncthing tillsammans med resten av systemet. Öppna en terminal med Ctrl plus Alt plus T och kör raderna i tur och ordning:

sudo mkdir -p /etc/apt/keyrings
sudo curl -L -o /etc/apt/keyrings/syncthing-archive-keyring.gpg https://syncthing.net/release-key.gpg
echo "deb [signed-by=/etc/apt/keyrings/syncthing-archive-keyring.gpg] https://apt.syncthing.net/ syncthing stable-v2" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/syncthing.list
sudo apt-get update
sudo apt-get install syncthing

Raderna kommer från projektets egen dokumentation. Starta sedan programmet från menyn. Vill ni att det ska starta automatiskt nästa gång ni loggar in, utan att behöva öppna det för hand, kör systemctl --user enable --now syncthing.service i Terminal. Gränssnittet är en webbsida som öppnas på adressen 127.0.0.1:8384 i webbläsaren, och den adressen når bara den dator som Syncthing kör på. Det är med flit.

Tre saker att göra först

1. Para ihop två datorer. Varje installation har ett långt ID som står under Åtgärder och Visa ID. Lägg in den andra datorns ID som en enhet, godkänn frågan som dyker upp på andra hållet, och vänta tills båda står som anslutna.
2. Dela en mapp, men bara en till att börja med. Skapa en tom mapp som heter något med företaget, dela den till den andra enheten och lägg in en testfil. Ser ni filen på andra datorn inom en minut fungerar allt.
3. Slå på filversionering i mappens inställningar. Välj enkel versionering och behåll fem versioner. Det tar några megabyte och räddar er den dag någon sparar över offerten.

Den vanligaste fällan

Att tro att det här är en säkerhetskopia. Det är det inte, och skillnaden syns först när något går fel. Syncthing speglar. Raderar någon en fil raderas den överallt, och samma sak händer om en mapp blir förstörd eller om ett virus krypterar den. Speglingen gör sitt jobb och sprider skadan till varenda ansluten dator på under en minut.

Därav versioneringen i punkt tre, som ger er något att hämta tillbaka från. Ta dessutom en riktig kopia av det viktigaste med jämna mellanrum, på ett USB-minne eller i en molntjänst som ni inte synkar mot. På Windows finns en fälla till: när datorn ansluter till ett nytt nätverk sätter Windows det som publikt, och då blockeras direktanslutningarna. Ställ om nätverket till privat på det nya nätet, annars undrar ni varför synken plötsligt tar en halvtimme.